El Classico och dammsugareffekten

Nu har Ronaldihno fintat Real Madrids backar och satt två mål i säsongens första El Classico. Det är en njutning att se honom, men det var lika smärtsamt att behöva se på Real Madrids förnedring; en rakt igenom usel prestation som slutade med 0-3 på hemmaplan. Hemma publiken buade men applåderade Ronaldihnos tredje mål. Sen reste dom sig och lämnade arenan. Besvikna. Men hallå! Det måste vara alldeles olidligt att spela i Real Madrid! Elva superstjärnor, fantastiska fotbollsspelare - var för sig, men när det handlar om samspel och offervilja... - Hur är det möjligt? Det är det många som undrar. Att lyssna på kommentatorernas "goda råd" var som att stå vid sidan av Marcus fotbollstränare. - Backa hem grabbar, börja rulla boll, prata med varandra! Det måste göra ont i superstjärnornas fotbollshjärtan att inte kunna få användas på bästa sätt och få prestera sitt bästa. Vilken jäkla dålig coach dom har! Galacticos! Ett riktigt skitkoncept!

Barcelona däremot har tio anfallare- vid anfall och tio försvare vid försvars spel.

Hur gör man när det är så att ens medspelare inte lyckas hjälpa en att prestera sitt bästa? Marcus har varit frustrerad efter de senaste hockey träningarna av just den orsaken. Han muttrar över Ante, över Jonas och Ola. Han tycker inte att de passar honom, inte lyckas göra några snygga framspel och mål. Han är besviken. Jag lyckas inte säga något uppmuntrande eller något intelligent. - Jag har spelat med Ante hela förra säsongen, säger Marcus, och vi funkar inte ihop. Våran spelstil funkar inte. Det är inget roligt att spela med honom! Jag säger inget, jag låter honom vara arg. Men i stillhet håller jag med. Jag ser ju det på matcherna. Jag ser att han spelar bättre ihop med andra, men Ante är ett ledarbarn. Och det är känsligt. Det är andra faktorer som spelar in. - Jag kan prata med tränaren, säger jag, vill du det? Marcus tvekar. Hela grejen är inte så lätt att handskas med. - Jag tror det, säger han till slut.

För visst är det så att vissa människor inspirerar en till att ta fram sina bästa egenskaper medan andra helt enkelt gör en till ett monster! Och ibland är det perfekt att vara olika och komplettera varandra och ibland är det absolut bäst att vara lika. Tillståndet som ibland inträffar: - Vi förstår varandra, är sant. Vissa människor förstår man direkt - som om man kan se deras tankar och intentioner, som om man ser en reflektion av något välbekant..medan andra agerar som rena rama utomjordingar. Men sen finns ju den här sociala sfären, där alla förstår varandra, håller med varandra och klappar varandras ryggar. Dammsugareffekten kallar jag den. Den otroliga viljan till att allt ska vara bra, allt ska vara ok. Även fast... Ante inte passar, Ola kör sitt eget race och Jonas snackar för mycket...dammsugareffekten - suger..